bloglovin

Fullt ös, medvetslös!

Hejsan!
Det är inte ofta jag får tid över till att skriva några rader men NU har jag det! :)

Här händer alltid något. 18 kaniner, hundar, katter, hamstrar, sambo, renovering av huset, träningar och tävlingar, klubbaktiviteter och dessutom ska jag jobba och träffa mina vänner - det svårt att få alla timmar att gå ihop. Vill man så kan man brukar jag säga men det spelar ingen roll hur mycket jag än vill vara aktiv med Kaninmagazinet så finns det ingen tid till det.

Men åter till uppdateringen, nu när jag har tid!
Sedan jag skrev sist så har jag börjat med kaninhoppning. En mycket rolig sport och aktivering som jag hoppas ni alla provar på! Ganska svårt innan man förstår hur man ska få kaninen att förstå att man ska över hinderna, men det går inte att beskriva känslan när allt klaffar och kaninen hoppar en felfri bana. Glädje!!
Några tävlingar har jag hunnit med detta året. Det har gått både bra och dålig men för det mesta bra! Vi är fortfarande på inlärningsstadiet och bara miljön är en utmaning i sig men jag tycker att kaninerna sköter sig såå bra.
Det är visserligen inte alla som tycker det är roligt med hoppning, väldigt individuellt. De som inte gillar det blir såklart inte tvingade utan får stanna hemma och mysa i hagarna.
Jag föll så mycket för hoppningen så det har faktiskt flyttat hit en hoppkanin, det ni! Trodde jag aldrig men så fick det bli. Cecchi kallas hon och är svårklassad, en kanin som redan kan hoppa men som förhoppnignsvis kan lära mig ännu mer.

Cecchi, nyinflyttad hoppkanin.

Chambertin, mamma till två kullar som lärt sig hoppa på senare dagar.
Egenuppfödda Norbert som verkligen älskar detta!

Film på Norberts runda ute på tävling: http://www.youtube.com/watch?v=hEtxg6WLl84


Till uppfödandet!
Jag föder upp dvärgvädur och jobbar mot färgerna White Havana och Otter havana.
Iår har jag hunnit med 4 kullar hittills och har jag tur så föds 2 kullar innan året är slut. De två månaderna jag har bebisarna innan de flyttar hemifrån kräver extremt mycket av min tid. Rolig tid givetvis, men ack så busiga kaninbebisar kan vara! I en av kullarna blev det 7 st ungar, herrejissus vad jag hade att göra de månaderna. Även min kaninvakt Emma Almquist från Kaninmagazinet fick prova på kaninbebisars busigheter när hon var här och tog hand om dem. En dag hade de rymt från buren och var lösa i rummet när hon kom in haha!
Det är verkligen värt allt slit med rastning, matning, städning och sökande efter seriösa hem när när man brinner för att se deras utveckling och har ett mål att jobba mot. Överlag så är ju bebisgosande bara sååå mysigt, tröttnar aldrig!
Jag tycker alltid att det är svårt att sälja de ungar som jag själv inte ska behålla. Och jag undrar alltid om jag valt rätt familj till kaninen. När jag lite senare får mail med text och bilder om hur bra kaninen har det och hur nöjda köparna är, att man fött upp en trevlig kanin. Då blir man varm i hjärtat och väldigt lättad! Jag är noga med att försöka välja rätt hem, har stora krav på köpare och har alltid resevburar hemma då jag hellre behåller en kanin än att sälja till den första som hör av sig.
Detta årets kaninungar har blivit lyckade, jag har en svår teckning där mycket ska stämma in men några guldkorn har stuckit ut! Bland annat Giza af Toftaholm är ett riktigt kap. 94p och ett härligt runt huvud, liten runt kropp.
Ska bli spännande nästa år att se vad mina egenuppfödda kaniner lämnar för bebisar efter sig. 

Giza, min finaste egenuppfödda detta året.

 
Nu får vi alla hålla tummarna för att det kommer 2 kullar till iår! 


Alla mina kaniner är kelkaniner, i första hand. Jag vill inte mysa, tävla, avla på kaniner med dålig temperament och har faktiskt skickat tillbaka en del kaniner som jag inte tycker beter sig tillräckligt bra tillbaka till uppfödarna. 
Sen har jag de kaniner som är här hemma utan några som helst krav och det är min "Kelhörna" som jag så vackert kallar dem.
Elvis, Cilla och Dellie heter dem och lever mest rövare hela dagarna. I sin bur med rasthage bor dem tillsammans och trivs jättebra med det! Cilla och Dellie hopptränar en del medans Elvis mest äter hela dagarna. Han gillar inte hoppning, så han slipper. Både Cilla och Dellie flyttad hit av den enkla anledningen att jag är kär i vita huvuden! Tycker det är så ruskigt sött så kunde inte motstå. hihi

 
Hur bor mina andra kaniner kanske ni tänker?
Vissa bor tillsammans mor/dotter och syster/syster. De flesta bor dock ensamma. Det är något jag i framtiden ska försöka ändra på då jag märkt att kaninerna uppskattar att ha en kompis. Jag planerar kring det ännu.
Såhär ser det ut hemma hos mig!



Nu börjar det blir ett långt inlägg här, man får passa på när man kan. Eller hur? :)

Ska avsluta med ett stort tack till alla gulliga medarbetare som jobbar stenhårt med Kaninmagazinet <3 NI ÄR GULD! Det är så roligt att min idé fortfarande är verkligenhet fast att jag har mer att göra nu än när bloggen föddes. Jag hatar att inte kunna lägga mer tid mer er.  
Kaninmagazinet börjar bli riktigt stort med ca 380 besökare per dag!! Så grymt! Sveriges största kaninblogg och faktasida! 
Tack för mig denna gången, nu kliver jag tillbaka "bakom kaninmagazinet" och sköter det ekonomiska kring att fortsätta ha en öppen sida samt ta större beslut om kring utvecklingen.

/Malin, Toftaholms Kaniner
 

Tänkte visa priserna som finns i mitt rum...

Först tänkte jag visa alla priser min förra kanin Maja vann.
 
De två till vänster är fråm Värmlands kaninavels förening. Hon fick även ett vandringspris, som jag inte har kvar nu.
Resterade är från hoppning.
Dessa står i min bokhylla, Maja lever inte än men jag vill ha kvar dem ändå. För hon var så fin och duktig!
 
Maja vann alltid på hopptävlingar så tog även en del presentkort och annat gott :) Det har även Belle&Jumjum gjort. Tar inte priser varje gång, men nu i börjar tycker jag det är extra roligt att ha ett minne.
 
 
 
 Här är Belles&Jums rosetter. De har vunnit tre stycken var.
 
 
 Jumjums pokal
 
 
 
Här är startrosetterna, den rosa är Majas. Den oranga jumjums och den svarta är Belles.
 
 
 


 
 
 
/Nathalie

Ännu en pinne till Belle!

Igår var jag på tävling i skattkärrs ridhus, det var krok lättx2.
Belle hoppade superfint båda gångerna, gick på 0+2. Första gången skulle det egentligen blivit 0+1 men jag fastnade med kopplet och rev ett hinder.. det var lite synd. Belle kom på 4eplats första gången och 7e andra. Av 23 tävlande. Så hon fick en första pinne i krok, på förra tävlingen tog hon en i lätt.
Jumjum var inte lika sugen, han gick på 4+2, tråkigt att se att han slarvar när jag vet vad duktig han är. Men så är han, ibland är han superbra och ibland inte.
Andra omgången var han mer taggad, men då blev han utesluten tack vare mig, för jag lät han hoppa fel väg. Jag blev så glad att han hoppade i bra fart och rev ingenting, sen när det var ett hinder kvar så hoppade han tillbaka till första hindret... riktigt surt, men det är sånt som händer, Kortslutning x)
 
Började även på mina domaruppgifter, gjorde banan till krok medelsvår som dem verkade vara riktigt nöjda med! Fick beröm för den.
Sedan satt jag och tog tid, vilket var otroligt jobbigt eftersom det var ungefär fem minusgrader. Ush vad kallt det var!
 
Det var en rolig tävling iallafall. Nästa tävling är 14 december och då är det julavslutning.
 
/Nathalie

Den perfekta julklappen

Snart är det julafton, redan nu börjar man planera och köpa julklappar.
Men vad händer sen med alla julklappar?
Man öppnar dem, blir superglad för stunden, dagar, veckor eller kanske tillochmed något år sedan glömmer man bort vad man fått och det dammar i något hörn. Det är precis vad som kommer hända med alla stackars kaniner och andra djur som säljs på blocket som "den perfekta julklappen".
"Lisa, 7år vill inget hellre än att få en kanin till jul, för dem är så små och söta. Vilken förälder kan neka sitt barn till att få det hon allra mest vill ha till jul?
Kaniner är ju väldigt tysta djur och klarar sig bra själv, tänker de flesta.
Lisa får sin kanin som är köpt på den lokala Arken Zoo affären, endast 6 veckor gammal. Kaninen är jättesöt. Men eftersom varken Lisa eller hennes föräldrar vet någonting om kaniner eller hantering så blir denna kaninen aldrig riktigt tam. Tillslut tröttnar Lisa på att ha en rätt kanin intryckt i hörnet och kaninen får sitta där bäst den vill i flera dagar utan att få komma ut. Någon gång kommer hon med en morot eller en kakbit och ger kaninen. Sedan kommer kaninen i tonåren och eftersom den antagligen är felavlad tack vare dessa grossiter djuraffärer köper in av kommer den bli jätteaggresiv och biter Lisa en dag. Kaninen hamnar på blocket, eller kanske tillochmed avlivas eller släpps ut i naturen till våren, för kaniner kan ju klara sig själva ute, eller?
Lagom till nästa jul kommer Lisa på att kanin var ju faktiskt inte hennes typ av djur, så nu vill hon ha en hamster. Dem är små, lättskötta och tar ju nästan ingen plats, så det var nog en bättre julklapp tycker föräldrarna."
Så börjar allting om.
 
Nej okej, riktigt så är det inte alltid. men jag lovar att det är så i de flesta fallen. Lisa är påhittad, och alla Arken Zoo butiker säljer säkert inte dåliga kaniner (dem kan ju inte vad för djur de får av grossiterna, de beställer ju bara antal kaniner i ett formulär. Sen om de blir aggresiva eller har bettfel vet dem ju inte, de är ju de nya ägarnas problem sen)
Jag blir riktigt förbannad när jag ser alla dessa annonser om att man ska köpa sig ett djur i julklapp, det fungerar inte riktigt så.
Fine, visar man intresse osv och verkligen vill ha ett djur så kan man väl slå till och köpa en i julklapp. Om man vet att ungen verkligen vill ha ett djur och tar hand om det, inte ska man köpa nått som en "surprise" eller för att man tjatat.
 
Jag vet hur det är. Jag har själv tjatat till mig många djur i mina yngre dagar.
2 av dem 16 djuren jag har haft under mina 21 år har jag inte tagit hand om som jag skulle.
Ett av dem var ett marsvin, han var rolig de första 2 åren och sen tappade jag intresset. Han fick cancer lite senare och var tvungen att avlivas. Sedan var det min första egna kanin, hon levde på gnagarblandning och fick komma ut kanske 1h varannan dag. Hon var väldigt blank, om jag kan säga så, ingen personlighet alls. Väldigt tråkig. Hon levde på gnagarblandning, blev överviktig och fick fluglarver vid 3års ålder och vi fick avliva henne direkt.
Jag mår så otroligt dåligt över detta ännu idag, för jag visste hur fel det var. Men på "den tiden" var det enda alternativet att avliva dem om jag inte ville ha dem längre, så jag tyckte de hade de bättre i burarna hos mig.
 
Skitsamma, det jag vill ha sagt är
Köp inte djur som julklapp och sälj inte djur som den perfekta julklappen.
Det slutar nästan aldrig bra.
 
 
/N

Några roliga bilder