bloglovin

Två tröttisar

Måste bara lägga upp en bild på två av de nio underverken. Lillen, minstingen i kullen och ett av syskonen. Lite storleksskillnad men den lilla är verkligen pigg och galen. En riktig kämpe <3
 
8 dagar gamla
 
Tiden går alldeles för fort. I helgen kommer de nog börja öppna ögonen och då tror jag Tinka kan säga hejdå till lugnet. Hittade dessa två krabater utanför bolådan redan idag så de tycks gå på äventyr trots att de inte ser ett smack. Sötungar <3
 
//Sandra

Dogmans halm

Köpt på Granngården, 119:-. 110 liter.
 
 
 
 
Anledningen till att jag köper halm är dels för att få ett mjukare underlag i buren, det hindrar ströet från att skräpa lite mycket och Jumjum tycker det är gott att äta!
Jag har tidigare köpt mitt halm på djurmagazinet, där kostar 30 liter 33:- (Eller 4 för 100:-)

 
Under mitt senaste besök på Granngården i Karlstad när jag skulle köpa nytt strö hittade jag denna halmen och tänkte att det kan vara värt att testa eftersom det går åt rätt mycket halm hos mig.
 
 
 
 
Jag måste säga att jag är mycket besviken på kvaliten... Visst det är otroligt mjukt, vilket är bra för Jums fötter men det är väldigt små strån och Jum vill inte äta det alls. Sedan är det väldigt mörkt, om det nu spelar någon roll? Bilderna är inte rättvisa eftersom de är tagna med blixt. Jag kanske bara fick en "dålig" påse, jag vet inte.
 


Jag har bara att jämföra med djurmagazinets halm, det har långa fina strån, är mjukt med en gyllenbrun färg och verkar smaka mums.
 
Detta halmet går endast till underlag och ingenting annat, någon som köpt detta och varit nöjd?

En liten knubbe

Idag har det gått en vecka sedan Tinka fick sina 11st små. Oj vad tiden har flugit iväg!
Idag är 9st i livet. Var beredd på att nog inte alla skulle klara sig. Det är aldrig roligt att förlora ett litet liv och naturens lag gör sig verkligen påmind "starkast överlever". 
 
De nio som är kvar är alla pigga och de verkar nu som om mamma Tinkas mjölk räcker till allesammans. Två stycken är lite mindre men de tycks inte bekymra dem och de är riktigt pigga och vakna. 
 
Här är i alla fall en som det inte går nöd på
 
 
//Sandra

Morot till prinsessan!

Idag var jag och Malin på djurens dag som arrangeras av Fågelklinken, en av Sveriges bästa kaninveterinärer. Vi kollade in kaninhoppning, råttagility, marsvin, illrar, hundar och såklart köptes det lite grejer till kaninerna bland veterinärens Oxbow-sortiment :) 
 
Jag köpte en hömorot (se vilken här) till Molly och fick banangodisar på köpet, 100% banan, men Molly ratade godisarna. Hömoroten däremot, den var poppis! Malins kaniner däremot, de var mycket förtjusta i godisarna :)
 


 
 
/Emma 

Ett helt fotbollslag!

Har ju glömt att berätta att vi fått tillökning här hemma i kaningården. Minns ni hur tjockisen såg ut?
 
Tinka på dag 29
 
Kan säga att det inte är undra på att hon var så här stor. Tidigt på morgonen mellan (02-07) på morgonen den 22maj föddes min fjärde hoppkull här hemma. Jag vaknade av en hungrig Tinka som kastade runt med skålen. Så det var bra till att gå upp och ge damen mat. Hörde hur hennes mage kurrade så nog var hon hungrig alltid. Jag trodde inte då att hon fått sina små. är jag satt och studerade Tinka när hon åt tyckte jag det prasslade lite i halmen i bolådan. Trodde först jag hörde i syne men tittade närmare. Trodde inte det låg några bebisar där vid första anblicken då jag tänkte jag skulle se mer päls. Dock är det ju bra varmt så Tinka valde att inte lägga allt för myclet päls över de små.
 
Men jodå, när jag stack ner handen hittade jag en hel hög med pigga krabater. Åkte till jobbet men ska erkänna jag längtade hem under hela dagen. Valde när jag kom hem att ta en nogrannare titt på de små. Mest för att se hur många och om alla levde. Många, ja det är väl nästan en underdrift för oj! Hela 11st små hittade jag i boet, alla pigga. Så på en natt har kaninantalet här hemma ökat från 4st till 15st - wopps! Får väl vara glad att jag inte bor hemma längre.
 
 
 
Lite roligt var att av 11st så är hela 10st brokade/mantlade och endast en liten är helfärgad. Färgen på samtliga är svart, vilket jag väntat mig. 
 
//Sandra