bloglovin

Stängd toarulle

Klicka här för att se hur man gör rullen
 

Fiba first

Fiba First

 
 
Komplettering foder för den som vill ge sin kanin lite extra fibrer. Fiba first innehåller hela 30%fibrer.
500g kostar 99:- på Arken Zoo, inget den som har många kaniner kanske köper men för mig som har två så unnar jag mina små hjärtan detta ibland. Dem tycker det är supergott.
 
 
 
 
Storleken på höpinnarna varierar, oftast är dem rätt långa. Så det blir lite att knapra på. Detta ska inte ersätta det vanliga höet utan är bara ett tillskott utöver det, att blanda i pelletsen tillexempel. Mina brukar få det som mellanmål några dagar i veckan och då får de runt 3 pinnar var.
 
 
 
 
 
BRUKSANVISNING: Dagsbehovet för en vuxen kanin (2,5 kg) är ca 75 g Fibafirst per dag (eller 30 g/kg kroppsvikt/dag). Kaninen kan ha fri tillgång till Fibafirst, dock bör vikten kontrolleras regelbundet. Fräscht hö och friskt vatten ska alltid finnas tillgängligt. Öppnad förpackning förvaras svalt och torrt.
SAMMANSÄTTNING Timotej, alfalfa, vetemjöl, sojabönsmjöl, malda ärtor, johannesbrödfrömjöl, alfalfa proteinextrakt, flingat havre, linfrö, sojaolja, salt, dikalciumfosfat.
ANALYTISKA BESTÅNDSDELAR Råprotein 14%, råfiber 30%, fett och olja 3,5%, aska 7,5%, kalcium 0,8%, fosfor 0,4%, natrium 0,4%.
TILLSATSER/KG Vitamin A 15000 IE, vitamin D3 1500 IE, vitamin E 60 mg, järnsulfatmonohydrat 152 mg, vattenfritt kalciumjodat 1,5 mg, kopparsulfat pentahydrat 20 mg, manganoxid 38 mg, zinkoxid 62 mg, natriumselenit 0,2 mg.
 
 
 
/Nathalie
 

Marvelous Bluberry

Efter mycket prat och velande fram & tillbaka bestämde jag och syrran till slut att Chiquita skulle få en kull. Hon fick träffa vår Sotis och väntan började. Chiquita drog ut på spänningen och gick lite över tiden, men den 2 juli 2012 ploppade äntligen 2 små korvar ut. En utav dessa var Loui. Tjock, rund & go och väldigt pigg.
 
 

Tiden sprang iväg och helt plötsligt var han o syster Sally ute och busade omkring med mamma Chiquita. När Loui så småningom började bli könsmogen kom osäkerheten, nerverna och aggressiviteten. Han var som förbytt, men jag visste att den där Loui som jag såg när han var liten fanns där bakom fasaden. Efter mycket tålamod och jobb lugnade han ner sig en hel del, men han var aldrig avslappnad fullt ut. Mot slutet av vintern, i början på 2013 kastrerades han. Det gjorde susen, men än återstod hårt, tålamodsprövande jobb.

 

 


Varje dag jobbar vi på att jag ska kunna plocka ut honom ur buren och bära honom till hage/betesbur och ta in honom på kvällen. Numera går det alltmer på rutin. Vi har kommit varandra så nära och jag har insett hur otroligt viktigt det är att lyssna på sitt djur. Du kan lära dig så otroligt mycket av dem.

 

 

Så småningom började vi även med selträning, vilket i början var jättekonstigt, speciellt när det tog stopp. Efter mycket och lugn träning blev han trygg i selen och vi kunde påbörka hoppträningen. Poletten trillade ner efter kastreringen och idag hoppar han som om att han aldrig gjort annat. Otroligt fokuserad och självsäker.
Hemma är det fart och fläkt ute i hagen. Glädjeskutt åt både höger och vänster, upp och ner. Ett riktigt litet lyckopiller som sprider sån otrolig glädje omkring sig. Det finns inget ont i honom, utan allt har hela tiden handlat om en stor osäkerhet hos honom.


Idag är han stor, stark, lycklig, harmonisk och tar livet med storm! Mattes stolthet!

 

 

 

/Linda


Forsaken Flame

Floras förflutna är och förblir en gåta. Hon hittades och fångades in av en tjej tidig sommar 2011. Då var hon förbannad, ohanterlig och gick knappt att röra vid. Minns tjejens desperata rop på hjälp i mejlet, att hon aldrig varit med om en kanin som varit såhär. Flora kom hit till gården i slutet av juni 2011. Det syntes på kroppen att hon var väldigt ung, inte över året.
 
 
 

Min första uppfattning av henne var att hon verkade vara väldigt inbunden, men det fanns en nyfikenhet hos henne som tog över ibland. Jag satte direkt igång med att hantera henne och nog kunde hon sprattla. Kloklippningen var ett helvete i början och jag har nog ett eller annat ärr efter hennes utbrott.
Tiden tickade på och jag började sakta men säkert se en förändring med Flora.

 

 


Idag har Flora krupit ur sitt skal och blommat ut till den fantastiska tös hon gömde undan från början. Nog finns det spår kvar och hon får små utbrott ibland, men jag antar att utan det skulle hon inte vara Flora för mig. Med tålamod och tid har Flora blivit en kanin som njuter av livet, som tryggt och harmoniskt söker kontakt med en.
Hon lärde sig snabbt att gå i sele och även att hoppa. Första året med henne på tävlingsbanan var spännande, fartfyllt och framgångsrikt. Hon slog folk med häpnad. Hon besitter en kapacitet som jag aldrig trott fanns under den där ytan. År 2012 blev hon och jag Svenska Mästare i längdhopp när hon enkelt flög över 220 cm.
Vår resa fortsätter varje dag. Vi tacklar nya situationer tillsammans och för var dag som går lär hon mig något nytt. Flora är perfekt på sitt alldeles egna sätt.

 

 

Hon har varit en utmaning, men det har varit värt allt slit, när man får så mycket tillbaka. En vän för livet!

 

 
 

/Linda


Hopphopp