bloglovin

Anita Ekman

Hej,

 

Jag bor västerbottenskusten har varit medarbetare här sedan 2012. Utöver kaniner sysslar jag mycket med hästar, tycker om att paddla kajak och att åka skidor. Har även en aningen för stor samling avokadoträd.

 

 

 

Varför blev det just kaniner? Det beror egentligen mest på att mina syskon var pälsdjursallergiker men mina föräldrar tyckte trots det att barn behöver husdjur. Så de beslöt att jag skulle få en kanin eftersom de klarar sig bra utomhus. Notera att jag aldrig hade önskat mig ett husdjur. Om du som läser detta råkar vara förälder vill jag be dig att inte göra som de gjorde - införskaffa ett djur främst för att du tror att dina barn ska bli glada av det. Utan för att DU själv är intresserad, påläst och har tid att ta hand om ett djur. Det är du som myndig person som är ytterst ansvarig för hemmets djur. Tack och lov råkade jag vara en unge som hade vett nog att klara av ett husdjur, jag sköta denna kanin alldeles själv och med ett brinnande intresse dessutom. Tyvärr är det många kaniner som inte har samma tur utan slutar misskötta och ensamma i en, ofta alldeles för liten, bur när nyhetens behag snart lagt sig. Därför är Kaninmagazinet väldigt viktigt i mina ögon, kunskap är det starkaste verktyget för att skapa empati och höja kaninens status. 


För att återgå till kaninen i fråga så var hon en chinchillafärgad hermelin. Sett utifrån standarden var hon nog allt annat än än perfekt men för mig var hon finast i världen. Något år senare fick hon en kaninkompis, ännu en chinchillafärgad hermelin men denna gång en renrasig tös med stamtavla från Svenmarkens kaningård. Efter dessa två har det kommit och gått ett antal, ett par bara som foderkaniner, alla i dvärgstorlek.

 

  • Hermelin, chinchilla: 0.2
  • Hermelin, viltbrun: 0.1
  • Dvärgvädur, svart : 0.1
  • Dvärgvädur, brun zobel: 0.2
  • Dvärgvädur, japantecknat vit/svart: 0.1
  • Lejonhuvad kanin, wienertecknad havanna blåögd: 1.0
  • Lejonhuvad dvärgvädur, japantecknad gul/svart: 0.1


 Så 2013 köpte äntligen min första hare! 

 

Har haft siktet stadigt inställt på Belgisk Hare sedan riktigt långt tillbaka. Det hela började med att jag såg en bild på en viltröd sådan i en gammal bok på biblioteket när jag var liten. Men både den boken och alla andra källor jag kom över beskrev rasen som svårhanterlig och extremt aktiv. Dessutom hade jag ju redan en flock med små tanter att ta hand om. Så det var nog bäst att vänta lite. Det blev en lång väntan men jag hann lära mig väldigt mycket på den tiden. Idag har jag äntligen mina harar och jag har verkligen funnit min ras. Intelligenta och aktiva, nästan kattlika i uttrycket, stolt högresta, kelna när det passar dem och för det mesta alldeles underbara! 

  • Belgisk hare, viltröd: 7.4
 
 
 

 Kaniner blir bara mer intressanta ju mer jag lär mig. Hoppas att jag kan inspirera någon annan där ute!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback