Glorious Chance, eller Glader, som han kallas till vardags är en grabb med ett ganska vilt förflutet.

Han var en utav ungarna som föddes i en tjuvparningskull (föddes 21 juli 2008) och blev till en början kvar hos den här tjejen. Han lyckades vid flera tillfällen rymma och var som längst på rymmen i nästan en hel månad i sträck. Flytten gick sen till en kompis till mig och hos henne blev han innekanin, men som den rastlösa och energiska kanin han är blev mycket saker söndertuggade i lägenheten. Våren 2010 flyttade han hem till mig och då var han knappt 2 år. Svår att hantera, nervös och full med så otroligt mycket energi. Här började vår fantastiska resa tillsammans med tålmodigt arbete och att se till att han fick tillräckligt med motion. Idag är Glader fortfarande en väldigt energisk kille men han har funnit ett lugn och blivit en betydligt mer harmonisk individ som klarar av många olika situationer.

Han är pigg, nyfiken, otroligt go och varmhjärtad. Det är oftast fullt ös med honom och han sprider sån otrolig glädje omkring sig. Han lever verkligen varje dag som att det vore hans sista. Hoppningen har varit en stor del av att få hans energi på en bra nivå. I hoppningen får han både använda sin fysiska energi, men måste också använda huvudet. Med tanke på hans nerviga sida trodde jag inet att han skulle klara av att följa med ut och tävla, men han har från tävling ett hanterat alla situationer med ett lugn som jag till en början inte visste fanns i honom. De år vi har tävlat tillsammans har varit en berg och dalbana, men så otroligt roliga och lärorika. På banan är han energisk, vaken, sökande, ivrig och har en enorgm vilja och glöd. Ibland smyger sig osäkerheten på, men med pepp från mig tar han gång på gång stormkliv framåt.
På hemmaplan är han lyckopillret i kaningården. Alltid glad, alltid redo för att gå ut och skutta runt och retas med såväl honor som hanar.

27 februari 2010 förlorade jag Gladers syster Tessi i en hemsk förlossning som gick snett, men inte en sekund efter att Glader satte sin tass i kaningården har jag ångrat att jag tackade ja till att ta över honom! <3 En liten bit av Tessi lever kvar här och han fyller mitt liv med sin storhet!